2/7

Det är så svårt att få ur sig vettiga ord ibland. För känslor kan vara överflödiga.

Jag har varit hemma tolv dagar i juni och huvudet snurrar men hela jag är i eufori. För jag har dansat på så många platser att kroppen skriker efter mer, och jag har hållt så många händer och sprungit det snabbaste jag kan genom så många platser med hjärtat bultandes det hårdaste det kan. Ibland säger jag helvetes skit och nyper mig i armen och jag tror drömmer för jag hade glömt hur det känns att vara lycklig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0