Avundsjuka och acceptans
Fundera sa han, och precis den sekunden slog mitt huvud om från trött till klarvaken. Hjärnan malde på i fart samma som ett x2000 tåg och inget verkade kunna stoppa det. Två och en halv timmar senare slår klockan 02.15 och inte ens nu kan sömnen falla sig in.
Vi utbytte några ord om avundsjuka; vad det grundas i och vad man kan göra. Det finns två situationer sa han. En som är omöjlig att påverka och en som man kan påverka. Den man kan påverka handlar om val förklarade han, att man kan välja hur man beter sig lite. Som exempel kan man då säga att man kan välja att prata med sin partner istället för att prata med en helt okänd man eller kvinna under väldigt lång tid. Jo, det stämmer ju. Situationer förändras ju också med tanke på Hur man tilltalar någon eller Hur man rör någon.
Jag minns inte vad jag svarade och än mindre vad jag skulle fundera på. Det enda min hjärna maler på är varför jag känner en sorts skam när jag känner mig avundsjuk. Visserligen grundar det sig i känslor, att man värdesätter någon så högt och tycker om någon så mycket, men jag är rädd att det är fel att känna så.
Sen att jag inte alls tycker så när det gäller andra, hör inte riktigt till saken.
Jag brukar känna saker, sen börjar jag tänka, tänka tills att hjärtat värker eller glädjen infinner sig i hela kroppen. Men inte ikväll. Ikväll gjorde jag en resa till händelser för länge sedan. Fler frågeställningar än smärta blev utgången av det, men ledsen är jag inte.
Det är en glädje i sig att inte bli ledsen, för ledsen har jag varit så mycket. Kanske är det en gnutta fel att inte kunna släppa det som varit, men inte ska jag må dåligt över det. Avundsjuka är starkt på något vis, ett bevis på att bry sig om och vilja något.
Jag vet nu, att lyckan sitter inte i att ha något eller någon nära, utan att acceptera alla känslor i en situation.
Vi utbytte några ord om avundsjuka; vad det grundas i och vad man kan göra. Det finns två situationer sa han. En som är omöjlig att påverka och en som man kan påverka. Den man kan påverka handlar om val förklarade han, att man kan välja hur man beter sig lite. Som exempel kan man då säga att man kan välja att prata med sin partner istället för att prata med en helt okänd man eller kvinna under väldigt lång tid. Jo, det stämmer ju. Situationer förändras ju också med tanke på Hur man tilltalar någon eller Hur man rör någon.
Jag minns inte vad jag svarade och än mindre vad jag skulle fundera på. Det enda min hjärna maler på är varför jag känner en sorts skam när jag känner mig avundsjuk. Visserligen grundar det sig i känslor, att man värdesätter någon så högt och tycker om någon så mycket, men jag är rädd att det är fel att känna så.
Sen att jag inte alls tycker så när det gäller andra, hör inte riktigt till saken.
Jag brukar känna saker, sen börjar jag tänka, tänka tills att hjärtat värker eller glädjen infinner sig i hela kroppen. Men inte ikväll. Ikväll gjorde jag en resa till händelser för länge sedan. Fler frågeställningar än smärta blev utgången av det, men ledsen är jag inte.
Det är en glädje i sig att inte bli ledsen, för ledsen har jag varit så mycket. Kanske är det en gnutta fel att inte kunna släppa det som varit, men inte ska jag må dåligt över det. Avundsjuka är starkt på något vis, ett bevis på att bry sig om och vilja något.
Jag vet nu, att lyckan sitter inte i att ha något eller någon nära, utan att acceptera alla känslor i en situation.
Kommentarer
Trackback
